I råvatten (kranvatten) existerar varierande mängder av mineraler, salter och gaser, såsom magnesium, järn, kalcium, sulfater, silikater, syre och Co2. Med ökande temperaturer fäller dessa ut beroende på dess egna egenskaper.

Dessa substanser kommer att bilda beläggningar och slam på aktuella värmeöverförande ytor. Beläggningarna bildar ett skikt av isolerande material på bland annat tuber i pannor och värmeväxlare. Detta ökar riskerna för bland annat deformation av tuber samt underlagskorrosion korrosion. Beläggningar bidrar även till överhettning av tuber med haveri som följd. Samtidigt skapas en betydande negativ inverkan på värmeöverföringen med ökande bränsleförbrukningen som följd. Vi har efter rengöring och följande kontinuerliga behandling, uppnått halverade uppstartstider för ångpannor och betydande besparingar i bränslekostnader.

I syfte att förhindra utfällning, tillsätts ofta olika typer av produkter för att binda de oönskade beståndsdelar som finns i råvattnet, detta för att skapa ett optimalt matarvatten.

Komponenterna har sina egna egenskaper och nackdelar, det gör att en aktivt anpassad behandling är av stor vikt för att skydda panna, minimera bottenblåsning och att avlägsna alla skadliga beståndsdelar i råvattnet. Allt för att skapa en så hållbar ekonomi som möjligt. Skillnaden mellan en vanlig och en anpassad behandling kan vara upp till 50-75 % besparingar bottenblåsning.